Kameleont
Just nu sitter jag bara och tänker på hur snygg den där klänningen jag köpte är på, hur otroligt snygg jag skall känna mig i morgon. På hur underbart det skall bli att få besök av älsklingen under dagen, mitt upp i allt plugg och slit.
Just det... allt plugg och slit. Projektet går skit, jag har aldrig känt mig så otroligt utpumpad och rutten som jag gör just nu. Det läskiga är att dagarna varierar så otroligt starkt; måndag innebär motivation, tisdag innebär migrän, det blir onsdag och motivationen hoppar över ännu en dag av mitt liv. Givetvis blir man rädd. En känsla av att vara totalt försvarslös infinner sig hela tiden, och jag har fan ingen aning om hur jag skall hantera situationen. Och det är bannemig inte lätt att gå vidare i livet då motivationen hälsar på knappt en gång i månaden.
Jag vill inte vara rädd. Men rädsla är en jävligt svår känsla att utrota. Den skall helt enkelt bara finnas där... uppenbarligen.
Nåja, jag får försöka se glädje i de dagar jag får som faktiskt är bra. Det är så man skall tänka för att kunna gå vidare. Tror jag.
Vi sätter punkt här.
Just det... allt plugg och slit. Projektet går skit, jag har aldrig känt mig så otroligt utpumpad och rutten som jag gör just nu. Det läskiga är att dagarna varierar så otroligt starkt; måndag innebär motivation, tisdag innebär migrän, det blir onsdag och motivationen hoppar över ännu en dag av mitt liv. Givetvis blir man rädd. En känsla av att vara totalt försvarslös infinner sig hela tiden, och jag har fan ingen aning om hur jag skall hantera situationen. Och det är bannemig inte lätt att gå vidare i livet då motivationen hälsar på knappt en gång i månaden.
Jag vill inte vara rädd. Men rädsla är en jävligt svår känsla att utrota. Den skall helt enkelt bara finnas där... uppenbarligen.
Nåja, jag får försöka se glädje i de dagar jag får som faktiskt är bra. Det är så man skall tänka för att kunna gå vidare. Tror jag.
Vi sätter punkt här.
Kommentarer
Trackback
